När man pratar om finkultur anses det mer värdefullt och bildande än andra kulturuttryck. Motsatsen till finkultur brukar vara folkkultur eller populärkultur. Var ska man egentligen dra gränsen mellan dessa kulturer? Det var den svenske sociologen Harald Swedner som 1965 hittade på ordet ”finkultur”. Han gjorde en undersökning av olika kulturella institutioner i sex stora städer i Sverige, och använde ordet som ironi på finrum – det rum som ofta fanns i en bostad förr i tiden, bland rika människor. Dessa rum var snyggt möblerade, men användes i stort sett bara när familjen hade gäster. Detta rumsnamn ersättes sedan med vardagsrum, men ordet finrum används än i dag. Det kan vara vardagsrummet det gäller, eller så finns det ett även ett så kallat finrum i bostaden. Med andra ord ansåg Swedner att ”finkultur” var kultur som den borgerliga samhällsklassen prioriterade.
Estetiska kulturbegreppet
Det går att säga att begreppet finkultur är jämförbar med det estetiska kulturbegreppet. Detta begrepp skapades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och då inom den västerländska borgerligheten. Finkultur definierar en viss form av kultur, med utgångspunkt i de traditionella och estetiska kriterier som främjar olika sorters konst. De som sympatiserar 
med finkulturen kan anse att en dokusåpa på tv inte är sevärd överhuvudtaget. Man ska titta på en film av Ingmar Bergman om det ska kallas kultur. Även poesi och opera tillhör finkultur. En dokusåpa kallas i deras ögon för ”skräpkultur”. Förut sågs finkultur som något som de övre samhällsklasserna nyttjade. Serietidningar och böcker av vissa författare som till exempel skriver deckare eller inte använder ett estetiskt språk, anses tillhöra skräpkultur.
Exempel på finkultur
• Klassisk litteratur
• Klassisk musik
• Opera
• Jazz
• Poesi
• Viss teater
• Bildkonst
Exempel på skräplitteratur
• Dokusåpa
• Populärmusik som schlager och dansbandsmusik
• Serietidningar
• Såpopera
• Tecknade filmer
• Veckotidningar
Finkultur i den digitala tidsåldern
Numera är det väldigt vanligt med elektroniska spel. Var passar dessa spel in? De allra flesta spel räknas till populärkultur, men det finns undantag och vissa spel bör anses som rena konstverk, och då ska dessa spel räknas till finkulturen. Dessa kan vara spel från en spelsida som har svensk spellicens och som erbjuder spel där temat är inspirerat från till exempel teater, opera eller litteratur. Vissa elektroniska spel som spelas på dator eller spelkonsol kan även de vara ett konstverk.
